Alexandras Mode

Denna onsdag är Catte min kärlek.

Tack och lov för vänner som muntrar upp ett lite vresigt humör, står ut med en relativt intressant (varken långdragen eller onödig, bara en process med noggranhet som första punkt) kalenderjakt.

Jag o Catte köpte även Stabilo pennor, fina färger såklart

Sedan blev det fika på café Tidemans (ni vet bakom Dramaten), smarrig latte tillredd med kärlek, halloncheesecake resp. hallonpaj (som inte alls heter tarta de frambuesas på spanska), vi satt på "nedervåningen" skolösa med fötterna uppdragna på soffan, täckta av mysiga filtar och babblade i flera timmar. Jag blev alldeles härlig glad över att vara med min vän Som jag inte träffat på tu man hand på läääänge.

Det blev motsats till simmande. Men de va chill ändå. (Snacka om att det är en överdos av fula uttryck som jag slänger mig med nu för tiden ex. "chil", "is-the-shit" etc.

Även ett premiäråk i SL:s nya tunnelbanevagnar skedde denna dag. Det var fullt av ståplatser och de var riktigt fula/TRÅKIGA innuti.

*Repris från onsdag 28/1

This is the day for me and Mr Ipren.

Jag känner redan på morgonen då jag hoppar på Carro för att hon ska vakna, att min huvud gör ONT. Jag fyller på depåerna med kanel, beger mig till skolan för en lektion som jag tror var natur och samhälle (ev. kan det ha varit religion. Ytterst oklart), pressar i mig själv lunch på detta (eftersom jag fokuserar på att maten skall förflytta sig så blir denna luch inte lika underbar som den i måndags (då jag, Lotta, Carro och Pingu snackar internatpojkar och lyckas komma runt +20 minuter sent Ooops... :D . Jag beger mig istället hemmåt. Inget dansande denna dag. Jag blir ihop med Ipren istället. Intensivt förhållande. Jag har redan kastat ut honom till gonattsagestunden.

* Om tisdag den 27/1

Denna dag spenderade jag med att peppa Carro. Detta var åtminstone en anledning till att häva i mig mängder av choklad (Marabou Daim) samt Ben&Jerrys (New York Super Fudge Chunk)- detta är en chokladglass jag numera inte kan äta. Och för att få babbla oavbrutet med min Caroline. (Okej, hon är inte bara min. Men just den här dagen var hon (nästan) det.)

Eftersom en stor del av min väns ledsenhet berodde på att en viss person detta år har missat att vara ett stöd för min vän- har jag nu (nästan en vecka senare) skrivit ett argt/bekymrat/säga-till-på-skarpen-mejl till denna person. Hoppas hon inte får en alltför stor chock.

kram kram   

*Månagsreprisen ordinarie tid: 26/1

** Bilden är tagen på Arlanda, efter tre veckors segling. Carro o jag (samt resten ombord) överlevde utan att vi flaxade under flygturen.